Hur kan en liten, pytteliten, sten fälla mig? Så kapitalt, dessutom!
Jag såg stenen, tänkte springa över den, men benen hade en annan idé ”vi provar att utmana den”-typ… Vi förlorade, både jag och benen.
Plötsligt låg jag där. Kunde inte andas, än mindre prata. Undrade vad som hänt. Om glasögonen var hela. Om iPoden pajjat… Hade inte en tanke på om jag själv var hel… tills jag såg blodpölen på marken. Hjälp! Massor av blod! Och jag var ensam i skogen! Flera kilometer från bebyggelse.
Letade rätt på mobilen och ringde hem. Inget svar. Ringde Bs mobil. Inget svar. J och K sov. Vem av dem skulle jag väcka? J, fick det bli, för K sover tungt, väldigt tungt. Dessutom svimmar han om han ser det minsta lilla blod – och här var det blod!
J svarade trött ”jag kommer”. Jag ringde igen och sa ”ta med en handduk, för det blöder lite”. Den informationen fick honom att snabba på lite, tror jag.
Väl hemkommen kollade jag av skadorna i badrumsspegeln. Det var ett par hål i huvudet (finns de som kanske tycker att jag redan hade ett, men men…), som kanske behövde sys. Inget problem, bara att uppsöka sjukhus.
Det värsta var höger lår. Dubbelst så stort som vänster och ont. JÄTTEONT!
Den största frågan var – när kan jag springa med det benet igen? När kan jag börja träna inför Tjejvasan? Vill inte tappa form. VILL INTE.
—
Bilder till vänster föreställer ”Bloody Camilla” i badrummet. Den till höger är efter tvagning och ihopplappning (3 stygn) på Norrtälje Lasarett.
—
Igår, på Bs och min bröllopsdag fick jag en JÄTTEFIN bröllopsdagspresent! Den bästa man kan få! Om man är jag.
Vi frukosten sa B plötsligt ”ska vi åka och köpa nya skidor till dig?”.
JAAAA!
Vi åkte till Fliesberg i Bro som hade ”Vasaloppshelg”. En tjej från Mora (= mycket förtroendeingivande) hjälpte mig att prova ut min nya utrustning. Skidor, pjäxor (vita med blommor!!!), bindningar och stavar. Allt kändes underbart!g
Väl hemma skidade jag ett par mil på vardagsrumsmattan innan jag kunde släppa mina nya grejer. Det var så kul! Jag vill åka nu!
Men var finns snön? Konsulterade internet och kunde bara konstatera att det var snålt med den varan i Sverige, just nu. Måste upp till Jämtland för att få några centimeter snö…
Detta var igår.
Men nu. Med detta högerlår. Jag kan glömma allt vad skidåkining heter… Det är SYND om mig!