Månad: juni 2005

I tisdags började jag springa på ”vecka 4”. Nu är jag uppe i 2 minuters springande varvat med 1 minut gå-tid. Och, det konstigste av allt – nu, för första gången, känns gå-tiden alldeles lagom lång. Det värsta ”hoppet” var nog mellan vecka 1 och vecka 2. (Hittills, i alla fall.)
Jag börjar att tro att jag kanske ska klara av detta. Det finns faktiskt ett säkert sätt att klara av att göra en sak man föresatt sig. Nämligen att GÖRA det. Svårare än så är det inte.

Börjar redan att fundera på hur jag ska fortsätta min konditionsträning i höst/vinter när det blir halt och slaksigt ute. När snön väl kommer blir det skidor – självklart! Men, innan dess? Vill helst göra något utomhus. Något som man kan göra utan att ta hänsyn till tider och andra människors planering. Något som inte kräver svindyr utrustning. Något som inte tar så mycket tid.

Men, det får bli ett senare problem att lösa.

Nu kommer jag att ta Blogg-ledigt en dryg vecka. Ska åka på Göta kanal.

Det gick bra att springa med Verum Hälsofil i magen. Det är nog så jag ska göra i fortsättningen. Äta något lite före, mer efter.
Greta sa något om att det är bättre att träna på fastnade mage, exempelvis före frukost, det ”tar” bättre då. Hm… Ställer mig tveksam. Varför plåga kroppen ytterligare? Räcker inte plågan som den är, redan nu?
Det gäller att lära sig att lyssna på kroppen. Vilken ”ont” som är bra och vilket ”ont” som inte är bra. Träningsvärk är ok, håll är inte ok. Trött är ok, blodsmak i munnen inte.

En annan sak som jag lärde mig idag är det är superviktigt med BRA SKOR. Jag glömde nämligen mina riktiga, dyra, sköna gympaskor (”sneakers”, heter det tydligen numera, men är man född 1963 får man väl säga gympaskor?) hemma idag och trodde att det skulle gå lika bra med ett par plattfotade, billiga (149:- på Skopunkten) gympaskor… Jag hade fel. Det gick inte alls lika. Stumt, hårt och stötigt. Kanske ska man investera i ett par riktigt bra gympaskor till?

Det här blir ju bara värre och värre. Ska det öka så snabbt?
Kanske ska jag förklara, för de som inte känner till det, hur min löpträning är uppbyggd.
Det är anpassat efter riktiga ”gröngölingar”, alltså såna som jag.

Vecka 1 springer man i 30 sekunder (det låter lite, men försök själv, om du inte gjort det förr… man blir förvånad och CHOCKERAD över hur mycket det tar emot), sen går man i 90 sekunder. Detta upprepas 10 gånger. Då har det gått 20 minuter och man kan med gott samvete krypa in i duschen.
Vecka 2 springer man i en minut, går en minut och så vidare i 20 minuter.
Nu, när jag kommit till vecka 3, springer jag i 1,5 minut och går lika länge. Upprepas 7 gånger. Det ska inte ta mer än 20 minuter, därav de minskade repetitionerna.
Sen ökas ”spring-tiden” på vartefter, på bekostnad av ”gå-tiden”. Till slut, efter 11 veckor, är det meningen att man ska kunna springa i 20 minuter utan uppehåll. Men, det är långt dit. Det känner jag i benen.

Nu ska jag in i duschen, sen sätta full fart på jobbet. På eftermiddagen idag ska Jocke och jag på presskonferens på Yasuragi på Hasseludden. De har startat något som heter ”Yasuragi Kids”, som vi ska testa och sen kanske skriva några rader om i nästa tidning.

Jag citerar min vän Gittan, som igår efter sin springtur sa, ”Ska det verkligen vara på det här sättet? Att man ska stappla runt i lägenheten med ont i benen o att det ska leda till att man mår BÄTTRE? Fan trot…”. (Hoppas ok att citera dig ibland, Gitz…)

Efter dagens tur i Lill Jansskogen, i 30-graders hetta (kändes det som), är jag helt SLUT! Svetten rinner innanför BHn, hjärtat pumpar för fullt – hjärnan är helt tom. Måste dricka VATTEN!

När det känns så här, gäller främst två saker. 1: Glöm inte att stetcha. 2: Ge inte upp, fortsätt, var envis. Envishet är en egenskap jag i andra fall brukar besitta i stor mängd. Tänk positivt! Det SKA BLI bättre. Det KOMMER att bli bättre. Man måste bara över vissa trösklar innan man är där.

Kanske ska berätta om målet med min nya ”hobby”. Mitt mål är att kunna springa 20 minuter i ett streck, utan att dö.
När jag kommit dit, vilket beräknas ta 11 veckor, ska jag dra ner på tempot och kanske springa 1-2 gånger i veckan.

DUSCH!