Två

Har fastnat i en bok.

”Två”, av Märta Tikkanen. Den handlar om hennes 30 år tillsammans med sin man, Henrik Tikkanen, som nog inte var en så lätt man att leva med. Den handlar om hennes överlevnadsstrategier. Om hennes tankar och funderingar.
Den handlar inte om en förtryckt kvinna. Det är det som är mest intressant. Hon har gjort ett aktivt val själv. Härligt!

”Jag är svår att älska”, sa han till henne när de möttes.
Men, ännu svårare att låta bli, tänkte hon.

Köp boken!
Kostar bara 39:- som pocket på cdon.com

Ja, se det snöar

Klockan är 00.30, natten mellan den 12e och 13e december. Det är alldeles tyst. Inte en bil, inte en människa. Bara jag. Och snön.

Jag vill ÄTA snöflingorna… har man blivit galen då?

Mellanrum

Har precis lämnat ett stort jobb till tryck. Sorterat en del bilder som låg och skräpade på skrivbordet (IRL-bordet). Slängt 522 mail från min inbox. (Har bara 19 mail kvar!) Det känns så skönt!

Ändå känns det tomt. På ett lite trist sätt. Vad kan det vara?

Jag är inne i ett mellanrum.

Ett mellanrum är ett sånt ställe man kan vara på, mellan ”de riktiga” sakerna händer. Man gör inget speciellt. Man producerar inget. Man ”plockar” lite med saker, bara…
Kan kännas lite trist, lite tomt. Ändå behövs dessa mellanrum. Kan kanske jämföras med Bodil Jönssons ”ställtid”, fast då gör man ännu mindre, tror jag.

När jag var liten hade vi ett mellanrum. Det var rummet mellan köket och hallen. Ett högst konkret mellanrum, alltså. Det fanns där. Vi gick igenom det varje gång vi skulle till köket – och ut igen.

Förmodligen är jag lyckligt lottad som hade ett riktigt mellanrum, när jag växte upp. Det gör det lättare för mig att känna igen mig, när jag befinner mig där, som vuxen.

Vårt mellanrum är här markerat i rosa. Passar bra, tycker jag.