Jag börjar att bli trött på att uppfattas som en tråkig realist som är totalt fantasilös. Som en person som betraktas som en ”ickesökare”, när jag i själva verket känner mig precis tvärtom.
Ja, om jag är speciellt rolig vet jag ju inte kanske, men jag har fantasi och är verkligen en sökare. I ordets rätta betydelse. Jag söker ständigt ny kunskap. Jag läser, lyssnar, pratar, diskuterar och tänker. Hela tiden med siktet inställt att lära mer. Förstå mer.
Jag har inte hittat ”sanningen om livet”. Eller dess mening. Har nog insett att det finns för många så kallade sanningar för att jag ska vilja välja en av dem. Tror inte på ”färdiga kocept”. Fungerar inte så för mig.
Samtidigt inser jag att andra människor får tänka, tycka och tro som de vill. Vilket inte nödvändligtvis innebär att jag alltid är tyst om hur jag tänker.
Snart ska jag komma till det jag tänkte skriva om, den vetenskapliga metoden, men först lite om vad som satte igång mig.
Fick för ett tag sedan frågan ”… så du tror mer på vetenskapen än på dina egna erfarenheter?”, när jag visat skepsis inför en terapiform som enligt alla vetenskapliga bevis (hittills) inte har någon som helst effekt, annat än placebo (som vi kan ta upp i ett annat inlägg), men som jag inte själv provat.
Kommer inte ihåg vad jag svarade på frågan. Nej, hade ju varit fel. Och ja, hade krävt ett så långt svar. Jag tror inte att jag svarade alls… (Det långa ”ja-svaret” kommer nu i detta blogginlägg.)
För tydlighetens skull vill jag gärna än en gång säga att jag anser att det står var och en fritt att göra som man vill. Så länge det inte skadar andra. Eller en själv.
Men jag tycker att det är synd att anse att ”tro” är samma sak som att ”veta”.
Det är med andra ord dags att förklara vad ”vetenskap” är. Så att man i framtiden inte blandar ihop vetenskap med ”tro” eller egen övertygelse, baserat på egna erfarenheter eller dåligt genomförda experiment.
Den vetenskapliga metoden
Lite kortfattat kan man förklara den med att man testar något för att se om det håller måttet. Rent vetenskapligt. Baserat på de naturlagar vi har. Som också testats. Och testas.
Det startar med en fråga. Fungerar detta eller detta?
Av frågan bygger man en hypotes. En föreställning om hur något kan vara. Ett möjligt svar.
Sen kommer vi till experimentstadiet. Man testar sin hypotes. Kanske gör flera experiment och samlar samtidigt in data.
Sen är det dags att dra slutsatser av den data (fakta) man samlat in och efter det dela med sig av dessa till andra.
Det sista är mycket viktig, då ett experiments resultat och genomförandemetod ska presenteras, för att den ska kunna testas av andra. Det vanligaste är att man publicerar sina forskningsrön i någon välrenommerad vetenskapstidskrift.
—
En vetenskaplig teori är en förklaringsmodell för ett naturligt eller socialt fenomen. En vetenskaplig teori stöds av fakta och evidens.
I vardagligt tal kan ordet teoribetyda ”uppskattning” eller ”gissning”, men detta ska inte förväxlas med en vetenskaplig teori. Evolutionsteorin är inte en gissning på hur evolution fungerar, utan en väl underbyggd förklaringsmodell.
Det som påstås i en vetenskaplig teori, ska kunna bevisas om det krävs. Det är det som är själva poängen.
En vetenskaplig teori ska kunna motbevisas (falsifieras). Om en teori hävdar att något inte kan inträffa, och detta inträffar, har teorin falsifierats. Ett försök att falsifiera en vetenskaplig teori, resulterar antingen i att teorin blir falsifierad, eller ytterligare bekräftad. Om en teori blir falsifierad måste insamlad data tolkas på ett nytt sätt.
Vetenskap är det systematiska sökandet efter sådan kunskap som inte beror på den enskilda individen, utan som envar skulle kunna återfinna eller kontrollera. Pseudovetenskap är utsagor som inte är baserade på vetenskap men som framförs på ett sådant sätt att de skall ge intryck av att vara vetenskapligt grundade.
—
Det står naturligtvis var och en fritt att tro att jorden är platt eller att homeopatiska läkemedel har effekt, utöver placebo, men det är för länge sen bevisat att jorden är rund (ok, något tillplattad boll, då) och att det i homeopatiska medicin inte finns annat än vatten.
Förtydlighetens skull vill jag säga att den metod jag var tveksam till, som fick mig att skriva inlägget, inte gällde homeopatisk medicin, utan en annan overksam behandling.