Jag har två mycket starka minnen av honom.
Båda är de från en körresa vi gjorde i 6an. Han följde med som organist och skulle kompa oss på våra konserter.
På en av konserterna uppstod dock ett problem. Plötsligt ville han spela på två orglar – samtidigt. Den ena stod på läktaren och den andra längst fram i kyrkan. Han löste det genom att börja spela på orgeln som stod på läktaren, tog sedan vår fröken i handen och sa ”nu fortsätter du bara så här, så går jag ner och fortsätter att spela där nere”.
Och hon spelade på, under tiden som han sprang till orgel nr 2. Fröken, som sannolikt aldrig tidigare spelat på en orgel, tyckte att det hela var jättekul. Vi barn tyckte nog att det var lite på gränsen till fusk…
Det andra minnet är från samma resa, en kväll när vi inte kunde somna. Vi låg och tjattrade med varandra till sent på natten, så som bara 12-åriga flickor kan. Hans-Ola, som var några år äldre, kom då in i vårt rum och vi trodde då att han skulle skälla på oss, för att vi inte slutade prata.
Men, det gjorde han inte! Han sa bara ”nu ska jag lära er en avslappningsövning som är jättebra, när man inte kan sova”.
Det hela var ganska simpelt, man skulle ligga på rygg och spänna respektive slappna av i muskel efter muskel, för att så småningom ”flyta” bort och in i sömn. Det fungerade utmärkt. Jag tror att vi alla sov inom 10 minuter.
Metoden använder jag fortfarande, emellanåt. Tänk, om han visste det!
Organ Music From The U.S.A.
med Hans-Ola Ericsson på (1?) orgel finns att köpa på www.naxos.se
