Månad: november 2005

Orkar inte ta reda på hur man lägger ut bilder. Är säkert plättlätt. För de som vet.

Har snabbt fattat beslutet att bildcollaget kommer i min ordinarie blogg! Så det så.

Jaha. Så sitter här man på sin gula stol på jobbet igen…
Hur kan tiden gå så fort?

Ska nu ge mig på att rätta stavfelen (de jag hittar) i min Afrika-blog samt lägga till en del bilder.

I fredags, alltsa igar, stallde Jocke och jag klockan pa 8. Vi hade planerat ett ’toppforsok’ pa Lions Head.
Pa vagen dit tankade vi bilen. Jag korde in pa Caltex och forflyttades genast langt tillbaka i tiden… det kom en gubbe springande och tankade, tvattade rutan och betalade (jag gav honom forstas pengar). Visst var det sa i Sverige nar jag var liten? Eller, minns jag fel? Bensinen var billig. R 6,62.

Toppforsoket, var det ja.
Vi startade var tur 8.30. Nar vi gatt runt berget pa en stig som hela vagen gick uppat (vart annars?) borjade klattringen. I början (oj, här finns ju ö och ä) gick det bra, även om man fick halla i med armarna ibland. Sen kom en stege. Sen en ganska hög brant där det fanns en kedja att dra sig upp med. Här började det att bli bade tungt och lite läskigt… Hmmm, skulle mina axlar klara detta? Nej. Jag gjorde en ’Göran Kropp’, dvs vände alldeles före toppen. Satte mig pa en klipphylla och väntade pa Jocke som beslutat att na toppen.
Det gjorde han.
(Pa vägen ner började han prata om att bestiga Devils Peak. Jag sa att det far han ta nästa gang.)

Lunchen hade vi tänkt att äta pa Cafe Africa, som serverar afrikansk mat. De hade tyvärr lunchstängt – och dessvärre fullbokat för kvällen. Var sista kväll.

Sista morgonen…
… var det meningen att pappa skulle ga upp klockan 4, för att väcka mig när han var klar i duschen, vid 4.15. Sa blev det inte. Pappa försov sig. Jag hade dock ocksa ställt klockan och vaknade 4.10, sa det gick bra.
Taxin skulle komma och hämta 5.15. Det gjorde den ocksa, en av fa taxis som kommit i tid. Men, den viktigaste.

Funderingar…
När jag bloggat dessa tva veckor har jag ställts inför ett stort problem (Förutom konstiga tangentbord…) Och det är att det är sa svart att skriva `litet` om `stort`. Jag ju van att göra en höna aven fjäder, nu blir det liksom tvärtom.

Jag har missat at skriva en hel del. Bland annat om var resa till Hermaus, där vi skulle fa se alla valar. Vi sag en fena. Laaaangt bort. Men, bilresan var fantastiskt vacker.

En sak som jag slagits över är att ALLA i Sydafrika alltid är sa nära ett leende. Det har känts härligt att se och uppleva – och det smittar av sig.

Det finns sa mycket att uppleva i detta land at denna resa känns lite som ett smakprov. Jag kommer tillbaka. Da tar jag med hela familjen. Vet inte riktigt när det kan bli, men jag vet att det INTE blit 2010. Da har Kapstaden fotbolls-WM.

Just nu
Är pa Frankfurts flygplats. Ska vänta här i 3 timmar tills flyget till Stockholm ga hem. Längtar efter Bengt och Klas…

Hur ska jag komma ihag? Hur ska jag hinna skriva ner allt? Har hander sa mycket varje dag att huvudet ar fyllt av nya intryck.

Mmmm, rodvin
Minibussen kom och hamtade pappa och mig klockan 9 pa morgonen. Jocke hade valt att stanna hemma och ”gora ingenting”, vilket formodligen beyder shopping i Waterfront.

Det visade sig att pappa och jag var de enda som skulle med pa vinresa denna dag. Inte gjorde det oss nagot, da chaufforen hade mojlighet att specialanpassa provningenra/vingardarna efter just var smak.

Wayne hette var chauffor. Han var mycket trevlig och valdigt duktig pa vin. Fragade oss en massa saker om viner, druvor och annat, som det ibland var svart att svara pa. Jag insag ganska snart att mina vinskunskaper inte var sa stora…

Det forsta stoppet blev pa hans favoritvingard, Diemersfontein. Vi fick en guidad tur i vinkallaren av en kille som jobbade dar. Jag trodde att en vinkallare var mork, fuktig, kall och full av spindelnat och dammiga flaskor.
Hur fel kan man ha! Vinkallaren lag i markplan, var ljus och inneholl ett tiotal gigantiska, rostfria vinkarl. Vi fick forklarat for att hur sjalva processen gick till och blev sen inbjudna till provning i en liten bar.

Klockan var bara 11 pa formiddagen, men i ett sant har fall far man val anda gora ett undantag. Vi provade 5 olika rodviner, varav ett var ”outstanding”. Pappa och jag kopte varsin flaska med oss…

Nasta stalle har jag glomt vad det hette. Lika bra det. Har inte sa mycket mer att saga om det.

Pa det tredje stallet provade vi Sydafrikansk ”champagne”, som smakade Pommac. Den hade tydligen fatt nagot pris, men har man smakat Champagne fran Champagne, sa fanns ingen anledning att kopa en flaska har.

Vid nasta vingard provade vi vin igen och at lunch. Till lunchen drack jag ett glas Cabernet Savignon, och nu borjade vinet att kannas av i kroppen…

Vi hade tva vingardar kvar att avverka, men det gar ju att spotta. Eller?

Kan tillagga att det blev en ol till middagsmaten. Kande mig ganska matt pa vin, faktiskt.

Tisdag – en ”ledig” dag
Inget inbokat. En helt ledig dag. Vad skulle vi hitta pa?
Bada, sa klart!

Vi tog bilen till St James, dar mannen som ager Lottas hus sagt att det skulle finnas en fin strand och fina ”typical english” badhytter. Kul, tankte vi, och stack ivag.
Bad hytterna var fina, tog en del bilder, men stranden… ja, vad ska man saga. Stenar och en ”inmurad” bassang. Inte sa himla kul.

Vi korde vidare mot ”Fish Hoek” nanting. Dar sag vi en lang, fin sandstrand. Parkerade bilen och gick over jarnvagssparet. (Varfor ligger alltid jarnvagssparen mellan havet och vagen?)
Jag tog snabbt av mig klanningen (hade forberett mig och hade bikinin under) och fragade Jocke om han inte ville bada med mig. Nej, sa han, och satt kvar i sina jeans, tjocka jacka och tittade. Jag tjatade en stund, men tankte sen, jag kan ju bada sjalv!

Sprang i vattnet, det var kallt, trots att vi var pa ”ratt” sida. Pappa filmade, tror jag, sa det var bara att fortsatta. Jag doppade mig och simmade nagra simtag och gick upp. Motte tre negresser pa vagen upp som sa ”You are SO sexy!” Vet inte om det var ett skamt… Formodligen.
Strax efter att jag bytt om, ljod en stark signal och en man kom springade forbi oss mot en flaggstang. Han hissade upp en flagga. Den var vit. Lugnt, alltsa. Vi skamtade lite om att det kanske var en haj pa flaggan. Skrattet fastnade ilte i halsen nar vi tittade lite noggrannare pa flaggan och SAG att det var en ”hajflagga”. Vit, visserligen med med en svart haj pa. Vakten gick forbi oss igen, Jocke fragade honom om de varnade for haj. Ja, sa han.

Lunchen at vi pa en jattefin restaurang i Kalk Bay. Den lag langst ut pa klipporna och utsikten var hanforande. Jag tittade ut over havet och plotsligt – en HAJFENA!!! Ingen annan sag den, trots att jag pekade. Den dok, men kom upp igen. Da sag aven Jocke. Vi blev lite osakra. Vad var det?
Efter en stund sag vi dock att det inte var en haj. Det var en sal…

Middagen denna kvall intogs pa ”Greken”, Jockes favoritrestaurang i Waterfront.

Resten da?
Nu har vi bara en och en halv dag kvar har. Kanns konstigt. Skulle kunna stanna ett tag till. Det finns massor at gora och trots att vi verkligen aktiverat oss, finns mycket kvar att gora.
I formiddags tog vi en sightseeingbusstur genom Kapstaden. Lunchande pa en kinesrestaurang i Waterfront och har just bokat bord pa en restarang i Clocktower, dar de spelar live jazz-musik, till i kvall.

I morgon ska Jocke och jag gora ett toppforsok pa Lions Head…