I fredags, alltsa igar, stallde Jocke och jag klockan pa 8. Vi hade planerat ett ’toppforsok’ pa Lions Head.
Pa vagen dit tankade vi bilen. Jag korde in pa Caltex och forflyttades genast langt tillbaka i tiden… det kom en gubbe springande och tankade, tvattade rutan och betalade (jag gav honom forstas pengar). Visst var det sa i Sverige nar jag var liten? Eller, minns jag fel? Bensinen var billig. R 6,62.
Toppforsoket, var det ja.
Vi startade var tur 8.30. Nar vi gatt runt berget pa en stig som hela vagen gick uppat (vart annars?) borjade klattringen. I början (oj, här finns ju ö och ä) gick det bra, även om man fick halla i med armarna ibland. Sen kom en stege. Sen en ganska hög brant där det fanns en kedja att dra sig upp med. Här började det att bli bade tungt och lite läskigt… Hmmm, skulle mina axlar klara detta? Nej. Jag gjorde en ’Göran Kropp’, dvs vände alldeles före toppen. Satte mig pa en klipphylla och väntade pa Jocke som beslutat att na toppen.
Det gjorde han.
(Pa vägen ner började han prata om att bestiga Devils Peak. Jag sa att det far han ta nästa gang.)
Lunchen hade vi tänkt att äta pa Cafe Africa, som serverar afrikansk mat. De hade tyvärr lunchstängt – och dessvärre fullbokat för kvällen. Var sista kväll.
Sista morgonen…
… var det meningen att pappa skulle ga upp klockan 4, för att väcka mig när han var klar i duschen, vid 4.15. Sa blev det inte. Pappa försov sig. Jag hade dock ocksa ställt klockan och vaknade 4.10, sa det gick bra.
Taxin skulle komma och hämta 5.15. Det gjorde den ocksa, en av fa taxis som kommit i tid. Men, den viktigaste.
Funderingar…
När jag bloggat dessa tva veckor har jag ställts inför ett stort problem (Förutom konstiga tangentbord…) Och det är att det är sa svart att skriva `litet` om `stort`. Jag ju van att göra en höna aven fjäder, nu blir det liksom tvärtom.
Jag har missat at skriva en hel del. Bland annat om var resa till Hermaus, där vi skulle fa se alla valar. Vi sag en fena. Laaaangt bort. Men, bilresan var fantastiskt vacker.
En sak som jag slagits över är att ALLA i Sydafrika alltid är sa nära ett leende. Det har känts härligt att se och uppleva – och det smittar av sig.
Det finns sa mycket att uppleva i detta land at denna resa känns lite som ett smakprov. Jag kommer tillbaka. Da tar jag med hela familjen. Vet inte riktigt när det kan bli, men jag vet att det INTE blit 2010. Da har Kapstaden fotbolls-WM.
Just nu
Är pa Frankfurts flygplats. Ska vänta här i 3 timmar tills flyget till Stockholm ga hem. Längtar efter Bengt och Klas…