Semester!

Jaha, då var det klart. Jobbet, alltså. Känns lite konstigt att bara släppa datorn så här… kanske ska jag städa lite på skrivbordet? Datorns skrivbord. Det är nedlusat med dokument. Eller, så snabbstädar jag, det vill säga lägger allt i en mapp som jag kallar, exempelvis, ”SPARAS?”.


Före


Efter

Kan erkänna att så gör jag ofta hemma också, men då hamnar allt under mattor och i skåp och lådor. Den som öppnar vårt städskåp förstår vad jag menar, om den personen vaknar upp efter smällen i huvudet han/hon kommer att få av dammsugaren som alltid ramlar ut, vill säga.

Jag har funderat på det där med städning… Alltså, jag TYCKER att jag är en person som gillar ordning och reda. Gärna sorterat in i minsta detalj. Men, människor omkring mig och som ser hur mitt liv (och hem) ser ut, tror mig inte. Kan kanske finnas fog för det…
Men, jag säger det igen. INUTI mig är allt städat och organiserat. Det är alldeles sant.
Jag bara väntar på att ordningen ska ”komma ut” och visa sig för mig… känslan för ordning och reda bör SYNAS inte bara KÄNNAS.

Det finns dock saker som jag har ordning på, även utåt. I min iPod, till exempel, är all musik i ordning. Fattas bara annat! Min cd-samling är också relativt sorterad. Böckerna? Nja, där börjar det att köra ihop sig… Kläderna? Nej, nu tror jag att vi talar om något annat.

Ha en skön sommar alla!

Sorteringsproblem

Det är så roligt med en ny kamera. Jag har tagit massor av bilder och inser att om jag ska plåta i den här takten och dessutom vill spara alla bilder måste jag nog köpa en större hårddisk eller bränna ner bilderna på cd. Jobbigt. Borde också tänka ut ett bra sorteringssystem, så att jag lätt kan hitta rätt bild, när jag behöver den.
Måste jag döpa alla bilderna? Är det i så fall viktigt att veta när det togs eller är det viktigare att veta vad de förställer?
Ett lätt sätt är ju att göra en ny mapp varje gång jag tömmer kameran som jag namnger med dagens datum… eller är det svårt att komma ihåg när jag tog just den bilden jag är ute efter då?
Eller, så gör jag en mapp som heter ”hemma”, en som heter ”sommar” och så vidare, men det känns inte heller bra.
Kanske ska fråga Gitz, sorterarnas häxmästare.


Vår fina lada


Vår fina hundvalp – Gin

Och nu över till löpningsprojektet.
Har funderat över vilken tid på dygnet som det är bäst att springa. På morgonen, kanske, men det har visat sig vara svårt att få tiden att räcka till för det. Så, det får bli någon gång under dagen. När jag är på jobbet är ju lunchtimmen bäst (måste ju jobba lite också…). Det tar ju bara 20 minuter så jag hinner både springa och äta på lunchen.
Då infinner sig frågan, äta före eller efter.
Har provat båda alternativen. Inget är bra. Jag är alldels för hungrig för att kunna springa bra på fastande mage och är alldeles för mätt för att kunna springa (och samtidigt behålla maten) när jag precis har ätit.
Det bästa vore nog att äta lite före, sen springa och efter det äta den ”riktiga” lunchen.
Detta ska snart testas. Klockan är nu 11.55 och jag har just druckit en Verum Hälsofil (ska ju vara nyttig, sägs det). Ska nu byta om, springa och efter det äta en vegetarisk lasagne (nyckelhålsmärkt, så klart) när jag är tillbaka.
Återkommer med kommentar om hur det fungerade.

”Åka flak”

Visst blir man arg! Vi sitter på jobbet och väntar på en leverans av produkter från InWarehouse – och DE KOMMER INTE FRAM. Detta på grund av ”stopp i trafiken”! Studentflak i hela stan! Vad trött man blir! Har de inget annat att göra en fredagskväll? Städa rummet, till exempel?

CARL!

Det kungliga namnet gav Helga sin son. Drougge är EFTERNAMNET. Detta har Carls mor, Helga, informerat mig om via mail. (Klas har visserligen tidigare informerat mig om detta… men jag hade glömt…)

Jag reagerar inte länge på att mina barns vänner inte heter ”Kalle”, ”Anders” och ”Stina”, som de gjorde när jag var barn.
Nu heter vännerna ”Gabbe”, ”Coop”, ”Jonash” och ”Slafs”. Och det är HELT NORMALT.

Inga köer

Tidig på jobbet. Tror att det beror på skolavslutningar.

Var inne på Drougges blogg igår och såg att han länkat till min! Så, här kommer länken till Drougges blogg.

Idag har jag 1000 saker att göra, så jag kan inte blogga längre.

Hur gör man?

Jag har funderat på en sak. Jag vet ju inte om någon läser min blogg. Inte heller vem denna person är. Eller hur mycket den personen vet om mig… Det här skapar vissa problem. Eller inte.

Jag bestämmer mig nog för att strunta i alla förklaringar om vilka ”Klas” och ”Jocke” är, till exempel. De som vet, de vet. De andra kanske fattar att det är mina barn, så småning om. Det ger sig, som Monica brukar säga. (Och, vem i hela friden är nu Monica?)