Publicerat

3 saker

Magnetröntgen
Jag trodde aldrig att jag skulle få panik i magnetkameraröret. Det fick jag inte heller, men måste erkänna att jag, precis innan jag skulle skjutsas in, frågade ”hur länge ska jag ligga här?”. 15 minuter, svarade sköterskan. Precis då insåg jag att hon sekunden innan hade informerat mig om just detta.
Väl inne insåg jag att det bara är min hjärna som spelar mig ett spratt. Det är den som lurar mig att det här är farligt, att jag kommer att fastna, att de inte släpper ut mig, att luften tar slut…
Jag hade fått ett par hörlurar för att inte öronen skulle ta skada av det starka ljud som kameran gav ifrån sig. Ljudet gick dock igenom lurarna. Hur det upplevdes är svårt att förklara, men ganska snart kändes det som om jag låg och tittade på någon modern videokonst. Sån där man inte förstår alls, men ändå inte kan låta bli att titta på. Faktum är att jag inte tittade alls, jag blundade. ”Filmen” spelades upp på insidan av mina ögonlock. Färger och former rörde sig runt omkring varandra, blev mindre, större, bytte färg och form hela tiden. Detta ackompanjerades av ett dovt borrljud, som ökade och minskade i intensitet, ibland i flera olika ”stämmor”, ibland snabba stötar, ibland väsande ljud.
Efter cirka 15 minuter var ”filmen” slut och de släppte ut mig ur ”salongen”. (Jag trodde aldrig något annat heller. Faktiskt.)

Apoteket
Tog en nummerlapp. Klämde ner mig mellan två arga pensionärer och beslöt mig för att tycka att det var helt ok att det var 27 personer före mig i kön. Jag hade inte bråttom, sa jag till mig själv. Var tvungen att upprepa det några gånger innan jag riktigt trodde på det. När det väl blev min tur, 45 minuter senare, inser jag att de piller jag fått på receptet kostade MER om jag löste ut receptet än om jag själv gick och hämtade samma piller i självbetjäningen. Hur kan det vara så himla dumt?

Vaccinering inför Afrikaresan
Har nu talat med tre, av varandra oberoende, läkare om vilka vaccinationer man bör ta inför en resa till Kapstaden. Borde väl inte bli förvånad, men jag fick tre olika svar. Helt olika svar. Nu har jag i alla fall fått ett stick i armen, tror att det innehöll något skydd mot gulsot. Resten struntar jag i.

Publicerat

Tomteklubbenostalgi

”Ibland bara händer det.” Så står det utanför affärer som säljer TRISS-lotter. Idag hände det mig. Jag har fått en TOMTEKLUBBA i present! Den tänker jag SPARA. I alla fall till den dan jag bara MÅSTE ha den. Men, den dan är inte idag.

Publicerat

Frankrike/Darin

Just nu fick jag en sån där konstig tanke i huvudet. (Var annars…pumkin?)

Jag funderade på de frågor jag inte klarade av i testet jag gjorde nyss. Det kändes så pinsamt att inte veta att Frankrike var ett av de två länder som sagt nej till EUs fördrag. Det var liksom värst. Varför? Jo, för att jag förväntar mig att jag ska vara en person som VET sånt. Som håller koll på politiken. Som läser morgontidningen. Som är vuxen.

Kan det kanske vara lika inskränkt att inte känna till Darin? Jag menar, varför inte? Jag kunde ju inte svara på den frågan heller.

Det märkliga är att jag värderar vissa frågor (läs svar) som viktigare än andra, trots att de alla är värda 1 poäng.

Publicerat

Dåtidsorienterad?

Man kan knäckas för mindre. Har just gjort
DNs nutidsorientering, som är anpassad för 7e-klassare, och inser att jag bara hade 25 av 30 rätt. Knappt ”G”, va?

Kan avslöja att jag inte vet vad den berömde, svenske fotbollspelare som i fjol flyttade till Juventus heter (Zlatan), vilken som är världens minsta hundras (Chihuahua), vad de killar som skrivit ”Två nötcreme och en moviebox” heter (Filip Hammar och Fredrik Wikingson), vilket land, som tillsammans med Nederländerna, sagt nej till EUs fördrag är (Frankrike) eller vem som sjunger ”Money for nothing” och turnerade med Uggla och Lena Ph i somras (Darin).

Hur ska det gå?

Publicerat

1000 vuxenpoäng?

Nu måste jag väl ändå fått full pott i vuxenpoäng? Har alldeles nyss ställt mig i bostadskö – till pensionärslägenhet. Jo, det är sant. Det är ju bara så där ”grå, grå, grå”-trist, men å andra sidan gäller det att PLANERA och att ta ANSVAR.

Vårt samhälle ser ut att vara på väg mot ett allt större individuellt ansvar. Något jag tycker är bra. Det har gått lite väl långt åt andra hållet. Under alltför lång tid. Vi svenskar har blivit trygghetsnarkomaner. Resultatet har blivit att vi har blivit sjukare och allt mer olyckliga. Det här har att göra med maktlöshet. Vi känner inte längre att vi har makten över våra liv, över våra val. Det är alltid ”någon annan” som ska lösa våra problem, se till att vi tillfrisknar, ge oss ett jobb… eller, fixa en bostad när man blir gammal.

Jag läste en gång en intervju med en svenska som hade ett riktigt toppjobb i London. Ung, stark och framgångsrik. Journalisten frågade henne, hur har du fått det här jobbet? Hon svarade, ett jobb FÅR man inte, det SKAFFAR man sig. Jag kunde inte låta bli att le. Så klokt. Så sant.

Publicerat

Högar

jag är omgiven av högar
Grushögar… plankhögar… gödselhögar…
MASSOR av högar
vedhögar… tvätthögarna vill ni inte se …och högar med balar.

Bengt jobbar hela tiden med högarna. De förändras varje helg. Blir mindre, större, förflyttas – försvinner ibland. Men, det kommer alltid till nya på något sätt.

Sitter och lyssnar på Goran Kaifes… ja, det var väl det.

Publicerat

Intelligent?

Nej, nu kan jag inte hålla mig längre. Måste skriva av mig.

Först lite bakgrundsinformation.
Igår var Klas och jag på heldags-seminarium, anordnat av Adobe. Det hette ”PDF Expo 2005” och hölls på Vinterträdgården i Stockholm. Vi anmälde oss för att det verkade intressant. Dessutom måste jag snart ta tag i det där med att göra tryckfärdiga pdf-filer i Destillern… jag använder fortfarande Apogee Create från Agfa. Eftersom det fungerar bra har jag inte känt något behov att byta programvara. I alla fall inte jag, personligen.

Nu är det dock så att allt fler annonsörer kontaktar mig för att få ”job-options”-filen till Destillern. Hm… Jag har ingen sån utan har svarat ”kör med standard” och hoppas sen att det går bra. Vilket det också gjort.

I vilket fall som helst talade de inte alls om hur man producerar tryckbara pdf-filer, däremot om allt annat. Vi lyssnade till tanter och gubbar som talade om korrekturfunktioner, dokumentsäkerhet, blanketter – de talade mycket om det ”intelligenta” dokumentet.

Det är just DÄR det kör ihop sig. Hos mig. Intelligent? Vadå?

Jodå, frågan togs upp och besvarades med att ett dokument som ”kommer ihåg” saker och ”vet” vad det ska göra ÄR intelligent. (Vill du läsa mer om hur Adobe ser på saken, klicka här.)

Men jag ställer mig ändå frågande. KAN ett dokument kallas intelligent? Jag tycker inte det. Det är ju en människa (eller fler) som har talat om för det hur det ska bete sig. Det gör ingen ”egen” uträkning, tar inte andra hänsyn än de man gett det möjlighet att ta. Det har inget minne, inga känslor…

Jag slog upp ordet på Svenska Akademins ordboks-hemsida och fann följande:

1)
BRUK: (numera föga br.)
i sht
BRUK: filos.
som har karaktären av förnuftig varelse, begåvad med förstånd, förståndig; om sak: som har avseende på l. härledes ur förnuftet; stundom: översinnlig; jfr INTELLEKTUELL 1 o. 2.
• ATTERBOM PhilH 242 (1835).
• Menniskans företräde (framör djuren) ligger icke egentligen deruti, att hon har en intelligent beståndsdel. AGARDH BlSkr. 2: 100 (1837).
• Den kroppsliga känslan har sin motsvarighet uti den intelligenta känslan, hvarigenom de rent själiska tillstånden omedelbarligen förnimmas. TRANA Psych. 1: 52 (1843).
• Intelligent förnimmelse är det omedelbara medvetandet om en Själens egen affection. Därs. 2: 7 1847. NYBLÆUS Forskn. 2: 576 1881.
2)
BETYDELSE: som har god fattningsgåva l. godt l. skarpt förstånd l. vaken tankeförmåga; som lätt inser l. begriper ngt, begåvad, klok, förståndig; skarpsinnig; om sak: som röjer l. vittnar om l. ådagalägger begåvning l. klokhet osv.
• Arbetet blir bättre i den mån det blir intelligent och förstår att nyttja konstens hjelpmedel. GEIJER I. 6: 179 (1839).
• En intelligent domare (i smakfrågor). CAVALLIN (1875).
• Intelligent och bildad var han. TAVASTSTJERNA Inföd. 23 (1887).
• Generalen var en ståtlig gammal man med ett intelligent ansikte. LUNDEGÅRD Stormf. 76 (1893).
• SvD(A) 1929, nr 272, s. 7.
– jfr O-INTELLIGENT.

Alltså, det står VARELSE. Levande, alltså. Inte ett elektroniskt dokument.

Publicerat

Har storleken någon betydelse?

Hade svårt att somna här om kvällen. Låg och funderade. Tankarna flödade fritt – på gränsen mellan dröm och verklighet.

Då, kom jag på hur det EGENTLIGEN ligger till.

Jag har länge funderat på hur man kommer framåt.
Ska ta ett exempel. Tänk dig en sträcka, från A till B. Börja vid A och gå halva vägen. Fråga dig då om du är framme. Nej, halva sträckan är ju kvar. Fortsätt att gå, stanna vid halva återstående sträckan och upprepa frågan. Du är inte framme nu heller. OM man hela tiden BARA går halva sträckan kommer man aldrig fram.

Försökte få Klas att illustrera detta med någon fin graf eller åtminstone en ekvation. Han bad mig då hämta Jockes miniräknare som ritar grafer, men det orkade jag inte, så jag har nu ritat upp det hela för hand.

Problemet är att om man i praktiken går från A till B, och hela tiden bara går halva sträckan, kommer man så småningom fram i alla fall. Detta borde vara omöjligt men i praktiken kommer fötterna förr eller senare att passera ”mållinjen”. Hur fort det går beror på hur stora fötter man har. Alltså, storleken HAR betydelse. Fötternas storlek.

När jag kommit dit i mitt resonemang, då jag tyckte mig inse hur allt hängde ihop, slocknade jag…