Ge mig en kvart om dagen – och jag ska tala om för dig hur mitt liv ser ut, några dagar i slutet av maj 2008.
Vi startar dagboken idag.
Solen sken. Eller, regnar det? Vad nu?! Det är igen som helst ordning på vädret idag. Beslöt till slut att ta regnhatten på när vi gick ner till lagårn, B och jag, utifall att…
Inga nya lamm i natt. Vi ägnade morgonen åt att flytta om i boxarna. De som legat i box A, flyttades till B, de som låg där skulle in i hage C och så vidare. Grindar släpades, snören bands, öronmärken klipptes fast i lammöron med den lila tången. Det tog sin lilla tid. Men, nu har vi frigjort ett par lediga boxar för framtida behov. Skönt.
Idag skulle B till Malaysia, varpå jag efter lagårdsbestyren skjutsade honom till Arlanda. På vägen hem stannade jag vid ICA i Lunda och kompletterade lite mat. Hade ingen lista, så det blev lite konstigt. (Ur ICA-kassen kunde jag senare plocka upp MYRR, en lila filt som det stod ”25:-” på och vaniljyoghurt. Jag tror inget av det stod på listan, som ju låg kvar i köket.)
Jag fortsatte min färd hemåt. Det var i alla fall vad jag trodde. För snart ringde mobilen och jag svarade, pratade på några minuter och la sen på. Jag tittade ut över det vackra landskapet som susade förbi utanför vindrutan… men, var befann jag mig? Jag funderade lite, hm… jag svängde ju av vid ICA, handlade, sen fortsatte jag… skulle jag svänga igen och har missat avfarten? Huvudet var tomt på information. Ingen panik, bara att köra vidare. Efter ett par mil kände jag igen mig. Jag var vid Gottröra!
Helt fel, men därifrån hittade jag i alla fall hem.
Åt en knippe kokt, färsk broccoli, en kasslerskiva och keso till lunch. Ok, då. 3 skivor kassler, tog ju två vid skärbrädan också. Men, de räknas väl inte?
Ner och kolla djuren. De såg alla ut att må bra.
Inga lammningar på gång.
Upp på kontoret och jobba. Gjorde en inbjudan till Rs fest, som jag lovat att posta för länge sen. Jobbade vidare med ”vem är vem”-artikeln som ska in i nästa nummer. Svarade på hundra mail. En kund ringde och sa att han missat tåget, på väg till mig. Jag sa ”ta bussen”, vilket han också gjorde.
Hämtade kunden vid Roslagsstoppet och körde hem. En vända ner till lagårn innan vi sätter igång, tänkte jag och tänkte samtidigt passa på att visa kunden alla våra fina lamm. Nej, men vad är detta?! Det där lammet ser inte alls bra ut. En av trillingarna som föddes igår såg inte alls pigg ut. Snabbt in i huset med lammet. Leta rätt på lammnäringen, skaka ihop i en nappflaska, värma i micron – och försöka mata det lilla livet. Ja, mycket till liv, var det ju inte…
Han vägrade att suga ur nappflaskan. Kunden stod och väntade. Jag blev lite stressad. J kom och hjälpte mig och tog över matandet.
Jobba, jobba, jobba. Gjorde klart kundens hemsida och la ut den på nätet (http://www.nyscript.se/). Han beslöt sig för att ta en promenad ner till tåget så jag behövde inte sätta mig i bilen igen utan kunde ägna mig åt sjuklingen i köket. Inte pigg.
K ringde och frågade det han frågar varje dag vid 17-tiden – vad blir det till middag? Inte vet jag, vad tänkte du bjuda på, motfrågade jag. J löste det hela genom att föreslå, wokade grönsaker, kyckling och nudlar. Inte nog med det, han erbjöd sig även att handla och laga maten!
Nu ska jag gå ner till djuren. Ge dem havre, vatten och hö. Flytta de som går ute på bete närmre gården, för att det ska bli lättare att stänga in dem senare i kväll. Ta en promenad ner till hästarna som går och betar i skogshagen. Ge dem varsin näve havre, för att de inte ska glömma bort mig – och komma ihåg att jag är snäll.
Sen blir det Melodifestival. Det har K bestämt.
